Viljan att uttrycka sig
Viljan att uttrycka sig (vare sig det är dans eller reklam...) Varför finns den?
posted by Belsebubben | 13:48
Mnuff
Här finns ofärdiga tankar. Små funderingar kring vardagen, människan och livet. Lösryckta blad från mina och kanske dina tankars dagbok. Det handlar varken om varför eller därför, utan om något mittemellan. Du är välkommen med dina undringar, likväl poänglösa såväl som nödiga inlägg.
- Tredje part-effekten
- En kortvarig tanke
- Mnuff kan vara viljan att skriva eller läsa en dik...
- Du är allt för söt, Jimmy. Tänka sig att du med di...
- Drömmar
- Efter fyllan...
- Livet flyter
10 Comments:
Man måste uttrycka sig för att veta vem man är... Genom att utrycka sig får man gensvar från andra. Bara genom andra kan man fullkomligt veta vad man är. man kan tro att man är det ena eller det andra men bara genom att se sig själv genom andras ögon kan man verkligen vara säker på vad man är.
he he he ...kom just på att i Batman begins säger Batman "Its not who I am on the inside, its what I do that defines me "
Ironiskt att man skulle hitta sanningen i en Batmanfilm HA!
För mig är det en drog, eller medicin. Nån sa ju någon gång att religionen är folkets opium. Men skapandet är mitt opium. Det är det enda som hindrar mig från att bli galen alkoholist eller sälvmördare.
Livet är bra flummigt
man måste uttrycka det man har på insidan för att det ska få en form. det är själens sätt att tala. det är det sannaste (heter det så?!) jaget...
din själ är ivrig den vill synliggöra sig, den söker uttryck i alla möjliga former...det är därför du känner att allt skulle gå åt skogen om du inte fick lov att skapa...då skulle inte livet vara värt något...
Sköna inlägg. Det jag funderar på kan viljan att uttrycka sig också ha ett annat syfte, jämte att bli formad; att forma sitt jag, sin själv mm.
Kan det vara så att uttrycka sig är att vara delaktig i hur världen ska tolkas. Att det jag uttrycker ska vara bekräftelsen istället för sökandet efter bekräftelsen. Jag ger en bekräftelse genom att jag uttrycker mig.
Kan det finnas ett sånt motiv bakom viljan att uttrycka sig också?
Och hur är det med introverta sätt att uttrycka sig. Skriva dagbok, etc. Det gör man för sig själv, men inte för att få bekräftelse eller gensvar från någon.
Tja...men det är ändå en form av spegel..dagboksskrivande..när jag skriver ner något kan jag se tydligare, jag har formulerat det och då kan jag lättare se om det gäller....
Det är lite som att man kan prata för sig själv när man är ensam bra för att veta att man finns...liksom...eller?
Jag håller med om att det kan vara en spegel; att uttrycka sig. Och då utgår du ifrån att det är medvetet val att uttrycka sig. Många gånger är uttryck kanske inte medvetna, och uttryckens respons går förbi. Man tar inte in. Är det fortfarande en spegel, detta att uttrycka sig då?
Och väljer du inte vad du ska se? Jag menar du kan inte se allt som återspeglas, och vad väljer du då att se?
Och när du missionerar med dina åsikter och vill påverka andra människor. Har du ett behov att spegla dig och ditt sinne; din själ om du vill, när du trycker fram din åsikt och vill att den ska gälla. Eller liknande, om du gör reklam för rädda barnen, röda korset till exempel. Vari ligger återspeglingen?
(Och hur får du gensvar; vill du egentligen ha gensvar; hur vill du att gensvaret ska se ut.)
Finns det sätt att uttrycka sig som kan vara en handling att förändra, istället för att ta reda på vem man själv är och vad är det för handlingar, uttryck?
Jag hävdar ändå att allt man gör har en mening i att få veta vem man är. Genom att hävda en åsikt eller påverka andra vill man rikta omgivningen mot ett visst mål där världen blir den värld som man vill att den ska vara och man själv har den plats som man vill ha. Det är bara olika sätt... Återspeglingen ligger både hos dig och hos andra...andra blir något i möte med dig..precis som du blir något i möte med andra/utryck/speglingar...vad man nu vill kalla dem.
Jag har alltid undrat en massa över sånt och har aldrig rikigt fått något svar...det är väl inte riktigt meningen att man ska få det heller...men ändå.. Jag läste en serie böcker som satte mina tankar i fokus på något sätt...jag vet inte men det kändes i magen...som det kan göra ibland..." så här kan det nog vara " Det handlar just om hur människan är i den fysiska världen för att kunna uppleva sig själv genom den... Jag ahr tänkt på detta länge och försökt leva efter det...det verkar så logiskt på något sätt.. Det måste ändå vara därför vi är här, för att uppleva..eller vad tror ni?!
Jag förstår vad du menar, men jag vill ändå vrida och vända lite mer på det här. Det är inte helt förklarande, det där med att viljan att uttrycka sig har ett likhetstecken med viljan att ta reda på vem man är.
Viljan att ta reda på vem man är, eller inte är. Det är självkännedom. Och i den kan man hitta frihet, tycker jag.
Viljan att uttrycka sig, det kan handla om bekräftelse och bygga förhållanden mellan sig och omvärlden, eller just om påverkan.
Men som du säger och tänker; är det samma sak som att veta vem man är; finns där en skiljelinje mellan självkännedom och viljan att uttrycka sig. Jag vill nog hävda det. För om du påverkar andra betyder det inte att du växer i självkännedom, om du dansar behöver inte det betyda att du får mer självkännedom. Det vill säga självkännedom; att veta vem man är behöver inte vara detsamma som viljan att uttrycka sig.
Viljan att uttrycka sig kan handla om att markera sin roll i gruppen. Men den rollen behöver inte vara den jag är.
Jag kan pröva nya roller; i ett sökande om mig själv. Jag kan konkurrera om andra roller i gruppen; för jag vet att denna roll gör jag bäst. (Jag behöver alltså inte ta reda på vem jag är, utan jag vet det och hävdar det direkt i ett möte med gruppen.)
"Viljan att uttrycka sig kan handla om att markera sin roll i gruppen. Men den rollen behöver inte vara den jag är."
Ja men varje gång du väljer att pröva en roll så säger det ju något om den du är...eller hur? Genom att veta vad du inte är vet du ju vad du är. Uttryck är ett sätt att ropa något ut i rymden och se vad som händer. I allt du gör formar du dig själv...det finns inget som inte påverkar vad du är, oavsätt om du gör det för egen skulle eller för att påverka andra...det säger ju något om dig till dig ändå.
"om du gör reklam för rädda barnen, röda korset till exempel. Vari ligger återspeglingen? "
Det finns de som säger att du inte kan göra något som inte är rent egoistiskt...jag vill inte vara så synisk , eller är det syniskt egentligen? Vad är egoism...att tänka på sig själv? Gör inte alla det? Utgår inte alla alltid från sig själva för vi har ju inget annat att jämföra med? Ja åter till Röda korset...om du propagerar för röda korset och ber andra hjälpa till t.ex. så gör du dig till en viss typ av människa, en sån som du vill vara. En som hjälper andra..det är ett självförverkligande...och jag menar inte att det är fel med självförverkligande..det är därför vi är här...
Detta kan pågå hur länge som helst...*ler*
Ja, förmodligen. I huvudsak handlar det om vilka glasögon man vill se världen igenom. Du har rätt i det du säger. Men det kan vara "fel", eller mindre viktigt sett ur ett annat par glasögon. Eller rättare sagt ett annat par glasögon hade sett andra saker. Om exempelvis du skulle säga att viljan att uttrycka sig handlar om ett politiskt maktspel; skickligast får igenom sina uttryck. "Survival of the fittest opinion." I ett sådant fall handlar det inte så mkt om att bli ngn annan. Men det finns fortfarande där, men då måste vi ta på oss de glasögonen igen. Vi byter perspektiv.
Hur som helst så var detta givande. Stor applåd och stort tack till linda. =)
Skicka en kommentar
<< Home